Norma Academy › Dedicated Hunting › Inspiration › Det vilda Berlin

Det vilda Berlin – Där vildsvin och civilisation möts

Följ den hedersamma volontärstadsjägaren Marcel Graf på en nattlig smygjakt efter vildsvin i metropolen Berlin

Det vilda Berlin – Där vildsvin och civilisation möts

Storstadsregionen Berlin har många vilda invånare – och här syftar vi inte på alla som utforskar den tyska huvudstadens världskända partyscen utan på de många vilda djur som utforskar de mörklagda gatorna sent på natten. Våra vänner djuren korsar vår väg varje dag i storstadens vimmel, oavsett om det visar sig genom sönderslitna sopsäckar, trafikolyckor eller plundrade trädgårdar. Staden är en magisk miljö för vilt och spelplats för en mycket specialiserad jaktform – urban jakt.

Följ med Marcel Graf, tredje generationens jägare och frivillig viltvårdsansvarig, på en sightseeingtur genom Berlin som du aldrig sett staden förut. Han kommer att ta dig med genom parker och gator för en helt unik nattlig upplevelse i jakt på vildsvin i storstadsdjungeln.

KAPITEL 1 // TRÄDGÅRDSRODEO

Det är en torsdag tidigt i juni. Klockan är 21:23 och solen har precis gått ned. Inte ett moln hade visat sig på himlen på flera dagar och värmen hade tagit ett stadigt grepp om staden men just i dag hade vädret äntligen vänt och bjudit på efterlängtat regn. Temperaturen var nu milda 14 grader och molntäcket hade lättat under kvällen och efterlämnat uppehåll. Man kunde nästan höra naturen andas och njuta av den svalare luften och regnet som hade svalkat gatorna tidigare under dagen. Förutsättningarna var perfekta för en nattlig jakt på vildsvin i staden. Bara veckan innan hade en människa och ett vildsvin drabbat samman här mitt på ljusa dagen. En man hade försökt jaga bort en vildsvinsgalt från sin trädgård men galten bestämde sig för att fly exakt i mannens riktning och sprang rakt på honom i stället. Som tur var fick mannen inga allvarliga skador, bara några blåmärken som ett minne av kollisionen. Men hans fru och barn blev oerhört rädda och mannen oroade sig för barnens säkerhet. Han kontaktade genast Marcel för att få hjälp med att hantera den ovälkomne inkräktaren. Vildsvinet sades bo i ett grönområde i närheten och gjorde nattliga räder efter föda i bostadsområdet. Som svar på behovet av viltvård förberedde Marcel sin utrustning och gjorde sig redo för den stundande nattens jakt.

UTRUSTNING – VARJE JÄGARE HAR SINA HJÄLPMEDEL

Marcels utrustning består av en Sauer 404 Forest XTA, i kombination med ett kikarsikte av typen Zeiss HT 3-12x56 och en Hunter 55i-ljuddämpare från Roedale. Tillsammans utgör de perfekta hjälpmedel för att han ska kunna bedriva vildsvinsjakt och skadedjursbekämpning i storstaden. Ett måste att ha med är värmekikaren eftersom säkerheten och effektiviteten är avgörande vid jakt i stadsmiljö. Under en nattlig urban jakt som denna måste man vara förberedd på allt, såväl cyklister som fotgängare, eller kärlekspar som gömmer sig bland buskarna. Hur som helst är säkerheten alltid överordnad och försiktigheten är i fokus. Tack vare sina tekniska hjälpmedel kan Marcel skapa förutsättningar för säkert skytte till och med i totalt mörker. Det finns inget utrymme för felmarginaler i en urban miljö Varje skott måste träffa perfekt med total precision och avtryckardisciplin. Marcel måste kunna förlita sig fullständigt på sin jaktutrustning och rätt val av ammunition är därför ett måste för att stadsjakten ska förlöpa på ett säkert och framgångsrikt sätt. Som stadens viltvårdare måste Marcel välja sin ammunition mycket noggrant. Viltet måste fällas på ett effektivt sätt och utan att kulan färdas alltför långt efter avfyrningen. De relativt korta avstånden på 5–20 meter kräver en mjuk kula med minimal energiavgivning för att minimera risken för överpenetration i tätbefolkade områden. .222 Remington med en aggressivt expanderande kula som Norma TIPSTRIKE Varmint på 3,6 gram är en effektiv kula för många olika situationer. Men beroende på viltets storlek och typ kan – och måste – 308 Win, 30-06 och 8x57 JS användas i enlighet med jaktlagstiftningen. Tillförlitlig penetration när kulan träffar viltet och kulans efterföljande expansion i de vitala delarna är avgörande för maximal knall-och-fall-verkan. Det är även viktigt att kulan avger all energi så snabbt som möjligt så att den förhoppningsvis inte penetrerar bytet med tillräcklig energi för att förvandlas till en farlig projektil vid utgångshålet eller rikoschetterar i en farlig riktning.

KAPITEL 2 // I VILDSVINETS SPÅR

Väl framme vid platsen för trädgårdsrodeon parkerar Marcel sin pickup i närheten och ringer till den lokala polisstationen för att informera om den stundande jakten. Varje form av skadedjursbekämpning eller skyddsjakt som denna rapporteras till polisen för att garantera säkerheten och för att tjänstgörande poliser ska veta vad som är på gång. Marcel tar upp geväret ur fodralet, laddar vapnet, tar med sin värmekikare och inleder jakten på vildsvinsgalten. Dags att se var inkräktaren befinner sig i kväll. Nu är klockan 22:46 och mörkret har lagt sig helt över staden. Gatlyktorna lyser upp de blöta gatorna och reflektionerna på trottoaren avslöjar vattenpölar längs vägarna. Det är en tyst och stilla kväll i Berlin, knappast någon aktivitet – den enda som korsar Marcels väg är en ensam katt. De boende i området har rapporterat att vildsvinet brukar gå sin runda mellan klockan 23:00 och 03:00. Nu är alltså tiden inne att se om Marcel ska lyckas fånga galten.

HABITAT OCH BOPLATSER – ETT GENERÖST DUKAT BORD

Staden erbjuder perfekta förutsättningar för vilt: det finns inte bara ett överflöd av mat – det finns dessutom otaliga ställen där djuren kan gömma sig, söka skydd och ta hand om sin avkomma. Oavsett om det handlar om en familj tvättbjörnar på vinden, rävar i trädgården, rådjur på fotbollsplanen eller en flock vildsvin på en rivningstomt. I utkanterna av en storstad är det tätt mellan husen och med tiden är varje tänkbar yta bebodd. Historiskt sett har Berlin alltid hyst en stor population av vildsvin, till följd av tillgången på vatten, skogar och öppna fält. I Berlin, precis som i de flesta andra delarna av Tyskland, ökar antalet vildsvin ständigt. Vildsvin är en av världens mest anpassningsbara arter som kan leva på i stort sett vilken plats som helst på jorden, med få undantag – och det gör de också. Skälen till de överetablerade populationerna av vildsvin är kända för de flesta jägare runt om i världen och med dem följer även den ständigt ökande risken för epidemiska hot, som afrikansk svinpest. Därmed är det upp till jägare världen över att få ned vildsvinspopulationen till mer rimliga och hanterbara nivåer. Att tro att vildsvinen bara söker sig till och trivs i städerna på grund av det avfall som produceras där är felaktigt. Det är Marcel övertygad om efter att ha studerat och observerat vildsvin i storstadsmiljö under så många år. Han anser att den ständigt ökande pressen i form av en växande befolkning i utkanten av städerna och på landet i kombination med en stadig och tillförlitlig tillgång på föda året runt är det som lockar vildsvinen att söka sig djupare in i stadskärnor. Vildsvin är intelligenta och anpassningsbara djur som snabbt lär sig att leva i storstadens livliga brus eftersom de inser att de flesta människor inte utgör något hot för dem. Många stadsbor förvärrar problemet genom att mata vildsvinen eller genom att hantera sina sopor på ett felaktigt sätt. Välskötta stadsträdgårdar och parker utgör dessutom en härlig buffé av daggmaskar och insekter. Längs planterade ekalléer kan vildsvinen mumsa på saftiga ekollon. Den kulinariska mångfalden i en stad som Berlin lockar alltså inte bara oss människor – utan även vilda djur. Berlins förortsområden huserade cirka 22 % av alla regionens vildsvin, 593 av 2644, under jaktsäsongen 2017/2018.

KAPITEL 3 // ALLT HANDLAR OM TIMING

Marcel traskar längs gatorna, förbi hus och trädgårdar. Ljuset från vardagsrummens tv-apparater flimrar och här och var bär någon ut soporna. Bilarna står parkerade på uppfarterna. Någon enstaka cyklist passerar. En helt vanlig torsdag i Berlins utkanter. Det blir närmast surrealistiskt att föreställa sig att en vildsvinsgalt ligger på lur bland buskarna i andra änden av kvarteret. Förhoppningsvis kan Marcel hitta honom. Plötsligt hörs steg och gnisslet från en trädgårdsgrind som öppnas. Det är en äldre dam och hennes hund. Damen hälsar på Marcel, till synes utan att lägga märke till utrustningen han bär på. Marcel hälsar tillbaka. Naturligtvis misstänker hon inte att någon vid denna tid på dygnet skulle bära runt på gevär och värmekikare. Dessvärre är hon på väg åt samma håll som stadsjägaren – inte helt optimalt. Nu är det bara en gata till att korsa innan Marcel är framme vid den plats där vår plundrande vildsvinsgalt sägs ha sitt gömställe. Marcel försöker nu få damen att gå förbi honom på ett smidigt sätt. Han saktar ned på stegen och hoppas att hon ska korsa gatan i en annan riktning än rakt mot vildsvinsgalten. Från korsningen är det bara 12 meter fram till den perfekta platsen för att observera galtens gömställe. Den har dessutom perfekt förutsättningar för ett skott eftersom vinkeln skulle innebära att en kula som eventuellt lyckas penetrera rakt genom kroppen skulle träffa en upphöjd kulle, vilket eliminerar eventuella säkerhetsrisker. Klockan är nu 22:54 och Marcel är äntligen framme. Damen med hunden tog går lyckligtvis till vänster i korsningen.

Marcel tar nu hjälp av sin värmekikare för att få en överblick över situationen. Svaga värmesignaler syns från buskarna. Av erfarenhet vet Marcel att något stort gömmer sig där – han ser ut att ha tur i kväll. Nu gäller det att ha tålamod och invänta rätt tidpunkt. Positioneringen i förhållande till vinden är skaplig. Marcel tar därför geväret från axeln och börjar leta efter ett bra, fritt läge att sikta från. En brevlåda i gathörnet ser ut att erbjuda det bästa skjutstödet. Marcel placerar geväret mot brevlådan och tittar genom kikarsiktet för att bedöma ljusförhållandena. I denna typ av situation kan gatlyktorna både vara en välsignelse och en förbannelse – ljuset stör ofta synen i kikarsiktet så att det inte går att använda. Men i kväll är förhållandena perfekta. Precis när Marcel justerar sitt gevär vaknar busken till liv. De åtföljande ljuden visar tydligt att någon precis har vaknat ur sin skönhetssömn. Marcel håller geväret i ett fast grepp. Han har minskat förstoringen till x4 och väntar bara på att få se vildsvinsgalten titta fram ur busken. Det hinner knappt gå en minut innan Marcel får sin önskan uppfylld. När vildsvinet sticker ut huvudet för att kontrollera omgivningarna ekar skottet från ett ljuddämpat gevär över gatan. 22:58 ligger vildsvinsgalten död på marken och gatan faller åter i tystnad lika snabbt som den bröts. Snacka om rätt timing – hade vildsvinet dykt upp en minut tidigare hade Marcel gått miste om tillfället.

URBAN JAKT – SÄKERHET GÅR FÖRE JAKTLYCKA

Smygjakt på vildsvin är en utmaning – i synnerhet i storstadsmiljö där säkra skott alltid är ett måste. Även om man kan stöta på och se vildsvinet under smygjakten är det ovanligt att samtidigt ha ett bra skottläge för att fälla det. Vildsvinet kan stå framför en parkerad bil, det kan saknas ett bra kulfång, eller så korsar djuret plötsligt gatan. Vildsvinen har vant sig och anpassat sig perfekt till ett liv i staden. Framför allt ledarsuggan är riktigt listig och vet hur hon ska leda sina kultingar på ett säkert sätt. Detta gör det mycket svårt att komma nära en flock vildsvin och fälla en specifik individ. Gevär som avlossas i ett bostadsområde är en enorm fara som riskerar att skada både människor och egendom. Alltså är avtryckardisciplin och precisionsskytte centrala inslag vid jakt i stadsmiljö. Möjligheterna till ett fritt skottläge är sällsynta i staden och skottvinkeln kan ibland vara så liten som någon decimeter. För att fälla vilt i en storstad måste ofta många olika förutsättningar stämma perfekt överens under ett kort ögonblick och dessutom måste man ha tillräcklig erfarenhet av de olika situationer som kan uppstå. Med staden som kuliss måste man som jägare lägga enormt fokus på att positionera sig perfekt när man närmar sig bytet om man ska kunna komma tillräckligt nära. Ledorden för smygjakt – doft, ljud och rörelse – går inte alltid att uppfylla i stadsmiljö.

KAPITEL 4 // STADSJÄGAREN, DIN VÄN OCH BESKYDDARE

Marcel närmar sig galten försiktigt och tittar genom värmekikaren för att säkerställa att den inte uppvisar några tecken på liv. Vildsvinet är fällt, spänningen släpper och en våg av lättnad sveper över vår jägare. Kulan har träffat precis vid örat med perfekt skottplacering och vildsvinet dog knall och fall. Vid en närmare inspektion blir vildsvinets storlek tydligare. Marcel måste verkligen ta i för att kunna släpa galten från sin viloplats men efter några ryck ligger djuret på trottoaren, klart för bortforsling. Marcel hämtar snabbt sin pickup. Denna galt behöver komma till ett kylrum på direkten. Samtidigt informerar han den lokala polisen om det fällda vildsvinet och polismannen, som själv är jägare, önskar Marcel ”Waidmannsheil”, den hälsning som tyska jägare använder. När Marcel kör fram bilen återser han ett bekant ansikte – den äldre damen och hennes hund. De har hört skottet avlossas och vill naturligtvis se vad som har hänt. Marcel informerar henne om att han är stadsjägare ute i frivillig tjänst under natten. Han avbryter sitt arbete med galten för att förklara situationen så noggrant som möjligt. När damen själv har inspekterat galten berättar hon att hon har haft flera otrevliga möten med den när hon rastat hunden sent på kvällen. Marcel berättar noggrant och tålmodigt att möten med vildsvin oftast är ofarliga och att det egentligen bara blir riktigt farligt om en människa agerar på ett sätt som vildsvinet upplever som ett hot som det inte går att fly ifrån.

Marcel lyfter upp vildsvinet på sin pickup och anländer strax därefter till kylrummet. Vågen visar en passad vikt på 86 kilo. Nu är klockan 00:38 och ännu en lyckad natt av skyddsjakt i Berlins utkanter har nått sitt slut.

HANTVERK OCH TRADITION – VARJE JÄGARE ÄR EN AMBASSADÖR

Med tanke på stadens förutsättningar är det enda tänkbara vid denna form av jakt att skjuta på kort avstånd och därmed är det viktigt att reflexmässigt känna till sina holdovers. Kulbanan korsar siktlinjen vid två punkter och flyger i en flack bana däremellan. På korta avstånd innebär det att man riskerar att träffa lågt – en risk man måste vara extra medveten om i denna typ av jaktsituation. När man siktar på viltets huvud är den vitala och dödliga träffytan extremt liten. Det finns en anledning till att denna skottplacering är kontroversiell i jaktkretsar eftersom minsta misstag kan få enorma konsekvenser och leda till mödosamt eftersök. För en stadsjägare som Marcel innebär just denna skottplacering stora fördelar eftersom den säkrar att bytet inte springer ut på en trafikerad gata eller in på bebott område. Marcel övar regelbundet på denna typ av skott på olika avstånd på skjutbanan för att öva upp siktet och pränta in sina olika holdovers i muskelminnet. Geväret är jägarens verktyg och det är bara genom rutinmässig träning som man kan öva upp sina färdigheter i olika jaktsituationer och säkra etisk och säker nedläggning av vilt. I kombination med jägarens kompetens anser Marcel att kommunikation är en ännu viktigare aspekt av jakten för att öka förståelsen för jägare hos allmänheten. Som officiell stadsjägare i Berlin kommer Marcel ofta i kontakt med människor som kanske inte har någon naturlig relation till vilda djur eller jakt och som kan vara negativt inställda av den orsaken. Marcel är övertygad om att det bara är genom dialog som jägaren kan göra sitt jobb som ambassadör för detta fina hantverk och komma tillrätta med alla förutfattade meningar eller fördomar mot jakt. Det är något som kräver tålamod, öppenhet och transparens från jägarens sida. Enligt Marcels sätt att se på saken är vi alla ambassadörer för vår tradition och hobby, oavsett om vi jagar på fält, i skogen – eller i staden.