– Det betyder mycket för mig. Jag har tränat och tävlat mycket runt om i Europa under den gångna säsongen inför detta mästerskap, säger en lycklig guldmedaljör.
Ända sedan hon i början av fjolåret bytte till Production Optics så har EM i Grekland varit ett av hennes långsiktiga mål. Inför tävlingen tog hon till och med semester från polisyrket för att kunna maximera förberedelserna.
– Jag ägnade då tiden till att träna mer, "zona in" mentalt och andra förberedelser. Det är otroligt roligt när man får belöning för allt hårt arbete som man har lagt ner under lång tid, säger Cecilia.
Förberedelserna gav resultat och Cecilia är övertygad om att det var just det som avgjorde till hennes fördel.
– Ja, jag tror det. Jag hade förberett mig väldigt noga på många sätt. Jag hade ett tydligt upplägg gällande träningar, tävlingar, fysisk träning och mental träning och jag har sedan följt detta enligt plan under lång tid, säger hon.
Även hennes noggranna förberedelser gällande utrustning tror Cecilia har spelat stor roll.
– Det spelar in eftersom jag på det viset ökade förutsättningarna för optimal funktion. Sedan ska man såklart ha det där lilla, lilla flytet också som gör resan rolig även om pressen alltid finns där, säger Cecilia som erkänner att känner en rejält portion lättnad.
– Spänningen ökar alltid inför och under de större mästerskapen när man tävlar om titlar.
Segern smakar kanske ännu bättre eftersom fjolåret bjöd på en motgång när Cecilia deltog i IPSC Handgun World Shoot XIX i Pattaya i Thailand. Drygt 1 300 tävlande från 73 länder tog sig an 30 tuffa banor. Divisionerna bestod av Open, Production Optics, Production, Standard, Revolver och Classic och under sex dagar tog sig Cecilia an de utmanande banorna. Men kroppen ville inte lyda. Cecilia kände sig svag och hade svårt att tänka klart. På den första banan var hon så nervös att hela kroppen skakade, något som förvånade henne.
– Kroppen mådde dåligt och jag vägrade acceptera det utan fortsatte att kräva av den att den skulle prestera som vanligt. Jag fortsatte även att välja offensiva lösningar som jag normalt sett klarar av.
Hon kände sig seg och ofokuserad – och det i kombination med en kropp utan kraft var helt fel förhållningssätt.
– Om jag bara hade accepterat att mina förutsättningar där och då var annorlunda så tror jag att jag hade kunnat få ut mer av den kapaciteten som jag hade då. Genomförandet hade på så vis inte blivit optimalt, men avsevärt mycket bättre än det som blev.
Efter matchdag 3 blev Cecilia ännu sämre rent fysiskt och insåg att hon skulle behöva bryta matchen om hon inte lugnade ner sig och tog hand om kroppen bättre.
– Jag tror nu i efterhand att den "reality-checken", att jag kanske inte kunde slutföra matchen, fick mig att inse att jag var tvungen att börja samarbeta med kroppen och lyssna på den istället för att motarbeta den.
– Jag började då snudda en acceptans för kroppen under matchdag 4 och 5. Detta ledde till att jag sköt bättre och på så vis kunde ta ett brons. Efter den matchen har jag fokuserat mentalt på att vad som helst kan hända före och under en match. Att vara mer dynamisk även i mitt ”mindset”, förklarar Cecilia.
Cecilia berättar att det rent praktiskt innebär att lära känna sin kropp, ”mind” och sina stressorer ännu bättre.
– Min kompass som jag använder är att jag hela tiden ställer mig frågor som; hur känns det i kroppen och sinnet nu? Var är jag nu rent mentalt och fysiskt? säger Cecilia som hela tiden läser av sin kropp under en match.
– På varje station gör jag en ny incheckning. Hur klarar jag av att skjuta den här nu? Det hjälper mig att försöka göra så korrekta val som möjligt allt eftersom.
Till slut lyckades hon kamma hem bronsmedaljen i Lady Category. Cecilia berättar att hon överlag är nöjd med sin prestation utifrån omständigheterna. När vi träffar den nyblivna EM-mästarinnan så säger hon att den mentala smärtan dock fortfarande sitter kvar från Pattaya, men att hon sedan dess har arbetat med att urskilja vad som behöver utvecklas hos henne – och vad som endast är sorg över att ha misslyckats.
– Jag kom bland annat fram till att om jag hade haft förmågan att hantera sjukdomen på ett annat sätt rent mentalt sett så hade utfallet kanske blivit annorlunda.
Under EM hade Cecilia en mental förutbestämd plan för hur hon skulle skjuta matchen. Den innebar att hon endast fokuserade på sin egen klass i Lady.
– Jag tänkte helt och hållet bort Overall-listan. Det enda fokuset som jag hade var: Vad krävs av mig för att jag ska vinna? Kan jag leverera det som krävs? Hur behöver jag skjuta?
– Jag gjorde min bedömning baserat på tidigare tävlingsresultat och min egen förmåga om jag la mig på en viss procent av min kapacitet. Jag kunde omöjligt veta om detta beslut var korrekt på förhand men jag följde scoringen allteftersom för att verifiera om jag låg på rätt nivå.
Det hela fungerade överlag enligt plan under de flesta stationerna.
– Sedan fanns det såklart ett par som gick sämre än önskat och en del som gick bättre än planerat. På de som gick bättre än planerat kände jag att jag var i form där och då för att kunna få ut lite mer av min kapacitet utan att ta alltför stora risker.
När Cecilia var 16 år utmanade en fritidsledare henne och några andra att vara med i en skyttetävling. Hon accepterade utmaningen och en liten stund senare kunde Cecilia gå till cafeterian för att hämta ut en chokladboll och en Coca-Cola. Hon hade nämligen precis vunnit sin första skyttetävling.
– Efter det var jag fast. Jag sköt också några hagelgevär och jaktgevär när jag började plugga till min jaktlicens. Men på grund av mitt större intresse för hästar på den tiden utvecklade jag inte mitt skytte ytterligare.
Cecilia har arbetat som polis sedan 2011 och det var under tiden som aspirant som hon sköt pistol för första gången. Hon fastnade direkt och sedan dess har pistolskyttet varit en stor del av hennes liv.
– Det fanns ingen återvändo! Jag började träna i polisens skytteklubb så fort jag började min anställning, säger hon.
Nu har hon tränat och tävlat i dynamiskt skytte under drygt tio års tid.
– Fram till 2021 tävlade jag i Production Lady, men jag bytte till Production Optics Lady 2022. Detta är något jag är glad att jag gjorde eftersom det är fantastiskt att jaga den röda pricken! säger Cecilia entusiastiskt.
Cecilia berättar att hon som ett bidrag till, och utveckling av, sporten även håller kurser i dynamiskt skytte.
– De avancerade kurserna riktas främst till kvinnor eftersom jag vill uppmuntra och sprida sporten bland kvinnor.
Vad tror du själv gör dig till en god skytt?
– Min envishet. Att jag inte ger upp och hela tiden försöker utvecklas. Sedan tycker jag även att det är genuint roligt att skjuta pistol. För mig är det en sorts avkoppling att få stå ensam på banan och bara skjuta med mina pistoler. Jag är väl en udda fågel, antar jag, säger Cecilia och skrattar.
Vi säger återigen ett stort grattis till Cecilia!