Jag gillar att titta tillbaka på året som har gått och plocka med mig det bästa som har hänt in till nästa år och förstärka de känslorna som en start på det nya året. Året 2022 kommer absolut bli ett år att minnas för resten av livet, både tävlingsmässigt och privat. Om man börjar med det viktigaste, så är det en enorm tacksamhet till min fru som har tagit ett jätteansvar för vår familj eftersom jag har rest och tävlat väldigt mycket. Totalt har jag kört 10 705 km fram och tillbaka från tävlingar om man ska vara exakt.
När det kommer till tävlingsåret 2022 så har jag överträffat alla mina personliga mål och är oerhört stolt över min egen prestation. Jag har deltagit i totalt fjorton tävlingar och fått nio pallplatser, samt fått titeln som världsmästare och kommit tvåa i riksmästerskapet. För ganska exakt ett år sedan satt jag och tittade på mina tävlingsresultat för 2021 med vetskapen att jag var kvalificerad till att skjuta VM i MIL/LEO klassen och jag var inte alls imponerad av min egen prestation, trots att 2021 var mitt första riktiga tävlingsår. 2021 kom jag på fjortonde plats i riksmästerskapet och av totalt åtta tävlingar hade jag en pallplats. Jag var helt övertygad att jag kunde prestera mycket bättre. Jag började skissa på en plan att gå från en top15 i Sverige till top5 inom två år och på VM ville jag placera mig top3 i MIL/LEO klassen. Målet för 2022 blev att hamna inom top10 på de stora tävlingarna och top5 på de mindre. Det kan låta klyschigt, men jag tror verkligen på citatet ”Ett mål utan en plan är bara en önskan”.
Jag har blivit frågad ganska många gånger nu gällande vad som har gjort att jag tagit mig från en 14:e plats i riksmästerskapet till en 2: a plats. Jag märker att många vill ha det enkla svaret, ”jag har köpt bättre utrustning”.
Visst, jag kan erkänna att med rätt förutsättningar förbättrar man sina odds att lyckas, men hemligheten är lika enkel som i så många andra sporter; jag lade ner all ledig tid på att läsa, öva och träna. När det kommer till träning så menar jag både fysiskt och mentalt. Jag har gett den mentala träningen ett mycket större fokus i år jämfört med vad jag tidigare gjort. En bok som jag verkligen rekommenderar om man är intresserad av den mentala träningen är boken ”With winning in mind” av Larry Bassham.
När jag inte hann åka till skjutbanan så byggde jag upp stationer hemma och torrövade från altanen. Detta tillsammans med att åka på alla tävlingar jag kunde hinna med är den nakna sanningen bakom årets framgång. Erfarenheten gör det lättare att ta kloka beslut.
Men det är inte bara solsken och glädje bakom detta, det är många sena timmar i laddrummet och frustration kring hur man ska kunna hinna med både familj, jobb och skyttet. En vändpunkt för mig var när jag var borta 7 helger i rad och min tvååriga dotter bad mig att inte åka bort en helg till. Det fick mig att tänka att varje gång jag lämnar min familj ska jag göra mitt absolut bästa för att inte förkasta tiden ifrån dem. Skulle jag känna att jag inte är 100% mentalt redo för en match så stannar jag hellre hemma än att åka på en match och göra dåligt ifrån mig och tappa tid med min familj.
För att återkoppla till det första jag skrev om att ta med sig det goda från det gångna året in i det nya så kommer jag ta med mig alla fantastiska nya vänner jag har träffat under året; människorna i den här sporten är underbara. Riksmästerskapet och VM är två minnen som kommer följa med länge och det är långt ifrån enbart resultatmässigt utan lika mycket människorna jag träffat runt om. Jag ser fram emot 2023 och alla nya utmaningar och möjligheter som det kommer bidra med.
Målet för 2023 är tydligt och det är att fortsätta enligt plan och ta sikte mot VM i Sydafrika 2024.
Det jag har använt mig av 2022 och kommer fortsätta använda 2023 är följande:
Avslutningsvis vill jag tacka Norma för ett bra samarbete 2022 och ser fram emot resan tillsammans mot VM 2024.
Louis-Philippe Rembry,