Långhållsskytten Louis-Philippe Rembry ser tillbaka på tävlingsåret 2023

Långhållsskytten Louis-Philippe Rembry ser tillbaka på tävlingsåret 2023

Ytterligare ett år har gått och som vanligt sätter jag mig ner och försöker summera 2023 i lite text, ett bokslut för tävlingssäsongen 2023.

2023 var ett betydligt lugnare år än 2022 vilket inte är så konstigt eftersom det var en VM satsning, och dessutom fick vi vårt andra barn, så familjen hade ett naturligt större fokus.

Mentalt fokus:

Under året tog jag och två andra VM skyttar hjälp av en idrottspsykolog för att kunna optimera vårt mentala fokus och förberedelser, vi ville helt enkelt sätta den mentala träningen i ett större fokus.

Den mentala biten är något som många, inklusive jag själv, inte har fokuserat på. Detta är väldigt märkligt, eftersom många undersökningar där man intervjuat elitidrottare ofta visar att den mentala träningen är något de alltid önskar att de fokuserat mer på i början. Detta är ju inte en ”Quick fix”, utan arbetet under 2023 som även fortsätter under 2024 lägger grunden inför kommande VM satsning.

Tävlingar:

Utbudet på lokala matcher var betydligt sämre 2023 än 2022 vilket gjorde att mina första matcher för året var de största, vilket med facit i hand var långt ifrån optimalt. Om jag jämför året 2022 med 2023 så hade jag skjutit tre tävlingar 2022 innan det stora tävlingarna började, vilket märktes då jag var lite ringrostig och gjorde lite misstag som inte borde gjorts på grund av orutin.

Säsongen började med Botnia matchen utanför Umeå där det blev en 5:e plats. För att vara den första matchen på året och med så pass många deltagande, var jag nöjd med den placeringen. Sen vad det dags för Östhammar vilket resulterade i en 6:e plats, där skiljde ett poäng för att nå en 3:e plats så det var tajt uppe i toppen.

Lagom efter dessa två matcher så började jag bli lite varm i kläderna och det var dags för riksmästerskapet i Lomben (militärt skjutfält utanför Luleå). Efter att nyligen ha kört fram och tillbaka till Umeå så blev valet att flyga naturligt. Biljetter bokades, hyrbil fixades och boende på skjutfältet ordnades. Det gick förvånansvärt smärtfritt att flyga med vapen inrikes och att resan tog tre timmar gjorde inget.

Väl framme lastade vi in oss i bilen och begav oss till närmsta skjutbana som vi fick använda för inskjutning och kontroll av vapen. Även om gevären packades gediget i hårda väskor med formskuren inredning vill man kontrollera så att skottställningen håller nollan. Inga förändringar hade skett vilket var skönt att se och bekräfta.

Matchen var en tvådagars match där vi sköt på väldigt blandade avstånd, från runt 380 meter till 1000 meter, med ett snittavstånd på ca 550 meter. Allt ägde rum ute på det militära skjutfältet vilket var en otrolig plats att få tillgång till. Matchen hade utmaningar på alla plan och var den mest välbalanserade matchen jag har skjutit i Sverige, om inte någonsin. Tyvärr höll inte min prestation så väl som jag hoppades på här så det blev en 6:e plats, ett poäng från 5:e platsen.

Dock gav den här matchen väldigt mycket lärdomar och erfarenheter som jag tog med mig för resten av säsongen och även kommer använda mig av framöver.

Uppehåll:

Strax efter matchen fick vi vår andra dotter och det blev naturligt att ta en paus och fokusera på familjen. Jag sköt bara några mindre matcher efter detta fram till årsskiftet, men jag slutade på pallplatser på samtliga av de matcherna, bland annat vårt första distriktsmästerskap som jag vann.

Målen:

Målet jag hade satt för 2023 var att vara topp 5 på alla större matcher och topp 3 på alla mindre matcher, samt att kvala in för VM truppen 2024.

Jag nådde inte riktigt för topp 5 på alla stora matcher, men eftersom det handlade om ett poäng ifrån mina mål så är jag inte ledsen över det utan tar med mig att man måste skjuta lite fler matcher innan de stora börjar så man får rosta av sig. På de mindre matcherna nådde jag mitt mål på samtliga matcher och tanken var att kvala för MIL/LEO (militär och polis) för VM 2024. Mina placeringar under 2022-2023 gjorde dock att jag hade möjligheten att få en plats  i open laget, vilket efter lite fundering blev det självklara valet för att motivera mig maximalt och fortsätta utvecklas.

Lärdomar:

Som jag beskrev tidigare så är riksmästerskapet den matchen där jag tog mest lärdomar, och förutom lite planering, utrustning och trix så var kanske den största lärdomen där att en 6mm kula inte är optimal på matcher som har snittavstånd på 500-600 meter. Jag hade inte några problem med att träffa, utan det svåra var att se var på plåtarna jag träffade, eftersom det inte är så mycket anslagsenergi kvar i kulan på de längre avstånden. Detta ledde i sin tur till att det var svårt att bedöma hur vindbedömningarna skulle göras. Även nedslag om man går av utanför plåtarna kan vara svårt på längre avstånd med en 6mm kula. Detta ledde till att jag nu inför 2024 planerar att gå tillbaka till min 6.5 Creedmoor och skjuta Norma 143gr GTX. Det blir en stor skillnad i anslagsenergi när man jämför en 105gr Norma DL och 143gr Norma GTX på 600 meter, och förhoppningsvis kan man med den skillnaden se och göra bättre bedömningar inför nästa skott.

2023 blir summerat som ett lite lugnare år med fokus på familj, utrustningen och planeringen för 2024, nu längtar jag tills nästa säsong drar igång!

Jag ska försöka att filma och dokumentera skyttet 2024 fram till VM så följ mig gärna på YouTube och Instagram, @mr.rembry