Det känns rättvist att säga att .22 LR är den enda relevanta skjutvapenammunition som går att spåra ända från 1800-talet till modern tid. Redan 1857 finns .22 Short-patronen dokumenterad, då som hylsan till den allra första Smith & Wesson Model 1-revolvern, en pistol som kort därefter fick ett otroligt uppsving med anledning av inbördeskriget i Nordamerika.
Kalibern introducerades 30 år senare av J. Stevens Arm & Tool Company. ”22” i dess namn står för kulans diameter som är 0,22 amerikanska tum eller 5,6 millimeter och R:et står för Rimfire. Rimfire betyder att patronen har en så kallad kantantändning vilket i sin tur innebär att hylsan här i stället för en separat tändhatt som pressas fast, så har man vid laddning gjort en liten kant i vilken tändsatsen har gjutits in. När vapnets slagstift slår mot hylskanten uppstår en deformation varvid tändsatsen antänds och i sin tur antänder krutet.
Steven Arms Company of Massachusetts gjorde så att patron-tillverkning så småningom ledde till vapentillverkning. Skapandet av .22 LR-kompatibla pistoler och gevär blev en formidabel succé och i dag gör nästan alla de stora gevärstillverkade någon form av .22-gevär.
Populär sport- och träningsskyttepatron
Den är mycket populär som sport- och träningsskyttepatron; inte minst tack vare det i sammanhanget låga priset och den låga rekylen. 22LR används till exempel vid skidskytte och inom det svenska hemvärnets ungdomsverksamhet.
På sportarenan involverar evenemanget som kallas skidskytte längdskidåkning och målskytte över distanser där deltagarna använder en .22 LR med rakrepetering på alla tävlingsnivåer, inklusive de olympiska vinterspelen. Anledningarna till att geväret är det bästa vapnet är trefaldigt: det är pålitligt i extremt väder, lätt nog att bära fullt laddat i en långdistanstävling och lätt att avfyra i både stående och liggande positioner.
.22 Long Rifle är den vanligast förekommande ammunitionen i de nationella skyttegrenarna, och används för bland annat skidskytte, pistol, banskytte och fältskytte. För sportskytte används omantlad ammunition för maximal tillplattning vid träff, medan för jakt används ofta koppar- eller mässingsmantlad ammunition för djupare penetration. I jaktsammanhang tillhör den i Sverige klass 4, vilket betyder att den får användas för jakt på bland annat kråka och annat småvilt.