NORMA-ambassadör 2022: Louis-Philippe Rembry och hans förberedelser inför VM i Precision Rifle Shooting

Tävling är den bästa träningen

Jag har fått en hel del frågor på senaste tiden gällande hur jag tränar inför VM i Precision Rifle. Många förväntar sig att jag har ett schema på diverse olika övningar, likt något man skulle kunna se på ett gym, men hemligheten är enklare än så: Jag tränar genom att tävla.

Givetvis har jag spenderat enormt mycket tid på min hemmabana där jag har strukturerat upp min träning på vilka barrikader jag behöver öva på under olika förutsättningar, så som tid och målstorlek. Detta har gett mig en bra grund och plattform att fortsätta att utvecklas från, men det som har fått mig att nå pallplatserna är genom att åka på så många tävlingar som ekonomi, familj och tid har tillåtit.

En annan väldigt viktig faktor är att klubben som jag skjuter på, Trollhättans Skarpskytteförening, har en öppen och kamratlig stämning där alla hjälper varandra för att utvecklas och vi utmanar varandra på ett positivt sätt. Vi tävlar mot varandra men vill vinna när vi skjuter som bäst, och inte för någon hade en dålig dag.

Lita på din utrustning och håll det enkelt

Jag var tidigare expert på att tro att gräset var grönare på andra sidan och har nog testat all utrustning som man kan testa inom sporten, men i år bestämde jag ett slutdatum innan tävlingssäsongen startade: efter det datumet byts ingen utrustning. Det har aldrig gått så bra som nu när jag har använt som minst saker. Ett bra gevär med bra optik, en barrikad-/baksäck och en laddning som jag kan lita på till 100%.

Jag skjuter med ett ”custombygge” som vapensmeden Fabian Wallin, F.W Precision, har byggt bestående av ett Impact precision lås, Bartlein 28” pipa i 6mm Norma BR, Foundation Centurion kolv, Trigger Tech Diamond trycke och ett Zero Compromise 5-27x56 sikte med Spuhr fäste. Med detta skjuter jag Normas 105gr Diamond Line-kula som jag i början av säsongen hade förmån att verifiera ut till 1040 meter, och sedan på match till 1400 meter med mycket gott resultat, 8 av 12 träff. Att med säkerhet kunna veta att laddningen man skjuter presterar precis så som man vill gör otroligt mycket för självförtroendet. Skulle jag missa ett mål kan jag med säkerhet utesluta att det har med laddningen att göra, utan snarare med mig själv eller vind, och då blir det lättare att ta ett beslut som förhoppningsvis resulterar i en träff på nästkommande skott.

Det är under press som dina svagheter kommer fram

Jag skulle vilja påstå att en mindre klubbtävling motsvarar minst 20 tillfällen på banan medan en större tävling motsvarar upp emot 50 tillfällen på banan. Det kan låta mycket men det går inte att simulera den stress, vind och fokus som en större tävling kan erbjuda. De flesta skjutbanor som finns tillgängliga i Sverige är mellan 100-600m, normalt 300m, dessa är oftast skyddade från vind alternativt är det väldigt vanligt att vinden kommer från samma håll. Åker man på en större tävling där man skjuter från flera olika områden i olika vinklar får man lära sig att tygla och läsa vind, något som oftast är omöjlig på en vanlig skjutbana.

Med detta sagt vill jag inte på något sätt förminska en lokal klubbtävling på till exempel 300 meter, utan tvärt om, för den utmanar dig på de andra två faktorerna som jag pratade om, stress och pulspåslag. Många tvekar oftast ganska länge innan man åker på sin första match för man tror att man måste vara väldigt duktig och ha mycket utrustning för att ställa upp, men jag skulle säga att på alla tävlingar jag har deltagit i får man otroligt mycket hjälp och de medtävlande lånar gärna ut sina saker om man frågar. När du väl är på tävlingen, ta vara på varje minut du är där, fråga de mer rutinerade skyttarna om tips och trix, varför de använder den utrustning de gör och om dem kan titta när du skjuter för att hitta saker som du kan förbättra. Kombinationen av allt detta gör att en lokal klubbmatch kommer bli värt 20 tillfällen på banan ensam, man slipper uppfinna hjulet på nytt och kan direkt implementera den kunskap man tog med sig från tävlingen till nästa tävling/träning.

När du väl bestämmer dig för att börja tävla, sätt då dina förväntningar på en rimlig nivå. Första tävlingen ska bara handla om att åka dit och ha kul, och att genomföra tävlingen på ett säkert sätt. Du kommer lära dig mängder genom att vara ödmjuk och lyhörd.

Missar du ett skott har du fortfarande möjligheten att träffa resten, så länge du kan hålla fokus

En annan del som många inte pratar om är den mentala träningen, att kunna hålla fokus och prestera under press under flertalet timmar är något som man inte ska underskatta. Här jobbar jag mycket med visualisering både innan en match och innan en station. Innan matchen visualiserar jag mig själv genomföra den på ett lyckat sätt och att det kommer gå bra eftersom detta är något jag älskar att göra och som jag gör ofta. Innan en station visualiserar jag till exempel i vilken ordning jag ska skjuta de olika målen/barrikaderna samt vad jag ska hålla i vind och i vilken takt jag ska skjuta, sedan säger jag det högt för mig själv precis innan det är min tur att skjuta.

Fördelen med att träna på det mentala är att om något skulle gå dåligt så kommer jag mentalt att kunna sortera ut de tankarna och fokusera framåt på nästa skott/station utan att bli tyngd av tidigare händelser. Det finns väldigt många bra böcker och podcasts att lyssna på om man är intresserad av att djupdyka i ämnet.

Jag för även en tränings- och matchdagbok där jag skriver ner vart jag skjutit, vilka avstånd, antal skott, målstorlek, antal träff, en summering av träningen och vad jag gjorde bra. Är det något som gick mindre bra noterar jag inte det utan lägger in det som övning till nästa tillfälle istället. Anledningen till att jag inte noterar det som gick mindre bra är för att jag vill avsluta med att lyfta upp det positiva på träningen/matchen istället för att skriva vad som gick dåligt, det blir lätt att man fastnar i negativa tankemönster då.

För att summera min träning inför VM är det alltså genom att tävla som jag tränar. I skrivande stund är det snart juli och jag har inte varit på banan sedan april, enbart tävlat. Totalt 6 tävlingar avklarade varav 4 pallplatser (2:a plats på riksmästerskapet) och 2st 4:e plats vilket jag är väldigt nöjd med.

Text och bilder: Louis-Philippe Rembry