Äldre ammunition än 15 år bör inte användas.
Det bästa är svalt och jämn temperatur (12-15 C) och relativ fuktighet runt 50%. Det som händer är att krutet sakta börjar brytas ned kemiskt efter ca 20 år. Kortare tid om temperaturen är hög och ojämn.
Skjut in vapnet i samma temperatur som du tror kommer att råda. Låt vapnet kallna i någon timme. Ammunitionen kan antingen förvaras i någon ficka eller i samma temperatur som vapnet.
Kantantändning har tändsatsen utspridd i själva flänsen runt om, ex 22 LR. Vid centralantändning slår slagstiftet i centrum mot tändhatten som har tändsats mellan ytterkoppen och städet.
En hylsa ska hålla krutet, kulan och tändhatten på plats, samt täta bakåt. Den måste också hålla för trycket och vara möjlig att ta ut efter skottet. Mässing med blandning 70-72% koppar och resten zink klarar detta. Hylsor i ex järn har tillverkats och fungerat. Problemen blir istället korrosion och troligen mer slitage på verktygen. Mjukare material finns också ex aluminium, men hållfasthet och beständighet mot korrosion är sämre. Mässing är en lyckad kompromiss helt enkelt.
Det finns inget enkelt svar för det beror mycket på hur snabbt slaget/energin kommer. Militära specifikationer säger att en stålkula ska släppas från viss höjd och i det närmaste 100% av alla tändhattar ska smälla. Det finns också regler där höjden är låg och inga tändhattar får smälla.
Enligt jaktkungörelsen ska en jaktkula ha en spets som är gjord för att svampa upp. Tävlingskulor är alltså inte tillåtna. I vissa länder har man inga bestämmelser runt detta och folk använder lite av varje. En kula som inte öppnar upp börjar snabbt tumla och avger energi. En kula som tar i kraftiga ben kommer inte att nå vitala organ vilket ger en skadskjutning. Förmodligen blir också köttförstöringen omfattande vid bra träff.
Ljud mäts i dB (decibel) men skalan är inte linjär dvs 100 dB är inte dubbelt så högt som 50 dB. Istället fördubblas styrkan för var tredje dB. 100 dB är alltså ca 17 gånger högre.
Olika mätningar ger olika resultat. Följande värden är tagna från USA.
Gränsen för skadligt ljud går vid ca 120 dB så använd alltid hörselskydd.
I jaktpressen finns en del annonser. Var mycket försiktig och kontrollera att ammunitionen verkligen har samma beteckning som vapnet. Att använda gamla hylsor kan vara farligt eftersom mässingen blir spröd efter lång lagring.
Nej, absolut inte. Varje patron har sin beteckning. I det här fallet anger 300 kalibern, dvs 0,3 tum = 7,62 mm. Naturvårdsverkets nomenklatur kan vara förvirrande då man anger patronen med kaliber x hylslängden. Det finns flera patroner med samma beteckning och det bör ju inte vara meningen.
När dessa tre patroner visades i katalogen var dom mer ”halvlösa ideer”. 338:an och 300:an ansågs ha potential både som långhållspatron och jaktpatron. Båda finns nu som hylsa och laddad långhållspatron för skytte. 375:an är fortfarande på idéstadiet.
Vänta minst 30 sek. Ta sedan ur patronen med pipan i ofarlig riktning. Det finns i regel två förklaringar till klick. En är att tändhatten inte tänt som den ska. Den andra att tändstiftet inte kunnat slå till tändhatten som den ska. Det i sin tur kan bero på dålig fjäder, felaktig hylsa, ej helt stängt slutstycke mm. Kontrollera att inget finns i loppet, innan nästa skott.
Om man bara räknar energimässigt är det lätt att jämföra. Ex en 30-06 med standardladdning och 11,7 g kula ger 30 J medan en 300 Win Mag med samma kula men 915 m/s ger 44 J. En 378 Weatherby ger 95 J och en riktig grovsing som 505 Gibbs levererar 149 J.
Sedan beror den upplevda rekylen på hur snabb den är och på vapnets vikt. En 378 Weatherby upplevs av dom flesta som ”värre” än 505 Gibbs beroende på kulvikt och hastighet. En bred bra bakkappa och rak stock hjälper en hel del.
Ett vanligt recept kan se ut så här: Bariumnitrat, Blytricinat, Kalciumsilicid, Blydioxid, Svavelantimon och Tetrazen.
En vanlig tändhatt har ca 35 milligram tändsats.
Det kan finnas flera skäl. Har man patroner i ett läderbälte ärgas mässingen snabbt av garvsyra. Det är en anledning till att sk afrikapatroner ofta har förnicklad hylsa. Rent utseendemässigt anses förnickling se bättre ut. Friktionen mellan stål och nickel är större än mellan stål och mässing. Därför kan man tänka sig att hylsan sträcker sig något mindre i patronläget.